I välfärdsområdets fullmäktige kommer det så småningom att behöva fattas beslut om var och hur servicen till invånarna ska ordnas.
Vi har sett i tidigare beslut om andra saker, att det verkar finnas en automatik i att centralisera servicen. De funktioner som vi behöver ofta kan på inga villkor centraliseras. Vården och omsorgen ska finnas nära invånarna. De funktioner som man behöver väldigt sällan, till exempel krävande specialsjukvård, är det däremot vettigt att ha koncentrerat.
Det samma gäller äldreboenden. Den generation som byggt upp vårt samhälle och välfärd, ska ha rätt att vara nära sina anhöriga, även när krafterna inte längre räcker till för att bo hemma.
En sak som kommer att bli aktuell i det nya välfärdsområdet är upphandlingar.
Allt från mat till dataprogram ska upphandlas. Jag har länge påtalat hur dåligt vi sköter upphandlingar i Finland när det gäller vägskötsel. Nu när vi bygger upp en ny organisation, måste vi lära oss av tidigare misstag. Upphandlingar kan inte göras i för stora bitar. Det betyder att endast några stora företag har möjlighet att delta i upphandlingen. Vi måste exakt definiera vad det är vi vill köpa. Upphandlingarna kan inte vara så stora att lokala företag inte kan delta. Att upphandla i sådana volymer att lokala företag kan delta, ökar konkurrensen och kvalitén. Sköter vi det här rätt, så vinner alla parter på en bra gjord upphandling.
